Barnen lever farligt

ImageGenom Nakamtenga går en stor tungt trafikerad väg. Förr åkte i stort sett enbart åsnekärror och cyklar på vägen och en och annan bil. Nu brusar trafiken nästan hela dygnet. Ett gäng förskolebarn måste varje dag korsa vägen för att komma till förskolan. Det blir farligare för varje dag. Barn har, som vi vet, inte samma förmåga att bedöma avstånd som vuxna. Hur fort en bil kör och att den behöver en lång bromssträcka är det ingen som pratar om hemma. Förskolebarnen får lära sig att inte gå över vägen om de ser en bil från något håll. Men det kan man glömma om kompisarna redan kommit till andra sidan. Lyckligtvis har vi aldrig haft någon olycka.

 Svenska förskolor får västar gratis. När man på en förskola i Stockholm hade fått nya fina västar, slängdes de gamla trasiga. Jag tvättade dem och la dem i resväskan. Elise lagade dem. Klippte bort alla trasiga resårer, sprättade bort kardborrebanden på axlarna och sydde ihop dem. 

 Först fick personalbarnen prova västarna. Så fina de blev! Speglade sig länge och strök med händerna över det glänsande tyget. De skulle springa långt ut på fältet och runda ett träd. Lärargänget skulle nu få se hur bra deras barn syns på långt håll. Vilket träd barnen skulle springa till och vända blev tydligen inte riktigt klart. De sprang och sprang och till slut såg vi bara små färgfläckar i soldiset mot den rödtorra marken. Några större barn fick skynda efter för att få dem att vända. Vi stod i skuggan och barnen återvände törstiga och nöjda med leken.

Nu har vi haft trafiklektioner med barnen. Titta till vänster. Titta till höger. Titta igen och igen innan vi går rakt över. Att barnen nu syns bättre är ingen försäkran, men kan få bilarna att sänka farten på den långa raksträckan. 

Barnen är medvetna om hur farliga bilarna är och framförallt glada över att få ha sina fina västar på sig. De har alla lovat att inte ha dem på sig mer än på vägen till och från skolan. Sen kan ju inte vi veta hur lång den vägen blir då barnen bestämmer själva.

Alla ville få en egen väst.

 Eva

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s