Brist på gas

Ett 226-nummer ringer. Det är Burkinas landnummer. Sotissi på förskolan i Nakamtenga berättar att de inte haft gas till spisen i skolan på en hel månad. Vi lagar all skolmat över gas sedan ett par år. Det är stor skillnad att laga mat med tre stenar som spis och över öppen eld. Det är långsamt. Väldigt varmt att sitta framför elden. Röken svider i ögonen.  Smutsigt att hålla på med veden och soten. Maten blir ojämnt varm.  Alltid riskfyllt att ha öppen eld och glödande kol där det finns barn, även om de är vana vid den sortens eldar. Att skura rent alla grytorna även på utsidorna är ett stor jobb varje dag. Grytorna blir svarta av sot och måste rengöras varje dag. Man skurar sot med handflatan full med sand och vatten.

Det är alltså svårt med gasleveranserna igen. Nu är det bara ett företag som har gas, berättar Sotissi. Men man måste då ha deras flaska. Inget annat duger. Även om de ser likadana ut förutom färgen. Sotissi undrar om det är ok att köpa en ny flaska. Det kostar ju…

– Självklart måste vi ha gas till matlagningen. Veden måste vi undvika. Köp en gasflaska. Tack för att du är ekonomisk och tänker dig för innan du gör inköp.

Eva

 

Det här inlägget postades i Nakamtenga, Pre School Training och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s